Hela mitt liv har jag fått höra att man inte kan få allt, att man ska tänka på andra och i stort sett att inte ha mer än du behöver. Jag tog dock orden fel och lärde mig att alla andra går före mig själv. När världen bitit mig i rumpan och allt känts så orättvist- när vännerna har bra jobb, och framgångar, och underbar familj, och gudvetvad så har jag bitit ihop. Jag har kämpat hårdare. Och när världen slår emot mig igen så har jag gråtit, bitit ihop och kämpat lite till. Jag har slagits ner och vandrat upp. Jag har tänkt "Så länge jag har Lucky..". Men nu är jag trött på det! Jag kan visst få allt, det enda som står i vägen är ett ynka 'Nej'. Jag KAN få allt, och jag FÖRTJÄNAR allt. Jag förtjänar respekt.

 

Från och med idag ska jag börja sätta ner foten och säga 'Nej'.